Måseskärs lotsbarnskola
Barnen i fyrfamiljerna fick från början undervisning på Käringön, men det blev krävande med dagliga transporter dit, så 1881 anställdes den första lärarinnan. Under 1893-1902 fanns ingen lotsbarnsskola, men 1903-1906 anställdes Mariana Wounsch. 1907 arbetade Elin Olander på Måseskär.
BLENDA JOHANSSON
Elin efterföljdes av Blenda Johansson som blott 22 år gammal flyttade ut till Måseskär 1908. Varje höst fram till 1912 undervisade hon lotsbarnen i ett utrymme på vinden. Lärarinnorna var tvungna att vara ogifta. De arbetade på olika fyrplatser och stannade några månader på varje. Blenda var även stationerad på bl.a. Klövskär och Pater Noster. 1913 träffade hon sin make på Väderöbod och slutade därmed sin lärarbana. Men Blendas anda finns för alltid kvar på Måseskär. Hon skrev Måseskärsvisan, där en vers låter så här:
Elin efterföljdes av Blenda Johansson som blott 22 år gammal flyttade ut till Måseskär 1908. Varje höst fram till 1912 undervisade hon lotsbarnen i ett utrymme på vinden. Lärarinnorna var tvungna att vara ogifta. De arbetade på olika fyrplatser och stannade några månader på varje. Blenda var även stationerad på bl.a. Klövskär och Pater Noster. 1913 träffade hon sin make på Väderöbod och slutade därmed sin lärarbana. Men Blendas anda finns för alltid kvar på Måseskär. Hon skrev Måseskärsvisan, där en vers låter så här:
Ack lilla Måseskär
Med sina hällar grå,
Är mig så sällsamt kär
Kan jag ej själv förstå.
Himmel och berg och hav
Annat jag ej vet av.
Som mest undervisades sex barn samtidigt i skolan. Så småningom blev barnen istället utackorderade på fastlandet eller Käringön och fick komma hem till sina föräldrar under loven. Efter hand flyttade mödrarna efter och fyrpersonalen fick leva utan sina familjer och istället hälsa på då tillfälle gavs. 1917 fick lotsbarnen sin sista undervisning på ön.